Träslöjd, korgboll och Små Grodorna
Avgångsklass på Nääs 1879. Foto: Carl Victorin
Det startade med en slöjdskola för gossar 1872 och utvecklades till ett system för undervisning som placerade Nääs på världskartan och drog till sig kursdeltagare från snart sagt jordens alla hörn. Otto Salomon var pedagogen som med stöd av sin morbror August Abrahamson, ägare av godset Nääs, skapade en hotspot för fortbildning av lärare.
Otto tog inspiration av Rosseau, Pestalozzi, Fröbel, Cygneus och andra föregångare och utvecklade sina teorier om hur praktiskt arbete i skolundervisningen kan hjälpa eleven att utveckla inte bara sina intellektuella krafter utan även sina moraliska och fysiska. Undervisning i gymnastik och lekar tillkom, liksom i trädgårdsskötsel och teckning. Från 1882 tilläts kvinnor att delta i alla kurser. Åren runt 1900 var ca 40 procent av dem som gick träslöjdskurserna på Nääs kvinnor!
Det internationella inslaget bland eleverna var stort. Nääs blev ett fönster mot världen, vid ett kurstillfälle deltog nitton olika nationaliteter. Amerikanska kursdeltagare lärde kamraterna att spela basket sommaren 1897 och reglerna publicerades samma år under beteckningen korgboll i Slöjdundervisningsbladet. Traktens barn bjöds in för att deltagarna skulle kunna öva sig i att leda lek och dans, gymnastik och simning.
Pausande slöjdare i sluttningen mot Källnääs. I allén ser man fyra idrottsklädda kvinnor på väg från lekfältet till någon lektion i gymnastiksalen på Källnääs. Man har skördat på fältet bakom, så nu kan flickorna från småstugorna snedda över stubbåkern, när de försovit sig och har bråttom till Vänhem. Det är mycket en bild kan berätta! Så minns Kristian Holmqvist, uppväxt på Nääs där hans pappa var lärare 1921-1945. Fotograf: Reinhold Enberg, Vidsel. Mer Nääsminnen av Kristian Holmqvist här.
Nääs blev en ”livsvärld” med den mångsidiga bildningen i fokus. Män och kvinnor arbetade och undervisade sida vid sida men möttes även i lekar, danser och sång som var viktiga inslag i livet på Nääs. Alla som gick kurs fick ett sånghäfte som användes flitigt.
Sångleken upplevde här en ny blomstringstid. Små Grodorna, en crossover mellan fransk militärmarsch, engelsk nidvisa om fransmän och lustig dans ska ha uppstått här i slutet av 1800-talet, kanske med hjälp av engelska kursdeltagare. Den gavs ut på svenska för första gången 1922 i andra upplagan av boken ”Sånglekar från Nääs.”
På 1890-talet var slöjdundervisning infört vid alla svenska folkskollärarseminarier och till Nääs kom man främst för att fortbilda sig under sommarlovet. Vid första världskriget hade det internationella intresset avtagit men Nääs var fortsatt landets slöjdlärarutbildning fram tills man släckte och låste 1966 och flyttade den till Linköping.
